MVC vecka 29

Igår bar det av till MVC igen för den vanliga kontrollen. Lyckades få en kvällstid vilket var skönt, inte så stressigt då. Kollade blodtrycket (115/75), vikt (64 kg, 8 kg upp nu…), hb (129, ökat sen sist!) och glukos + äggvita i urinprovet (inget som tur är). Magen låg strax under kurvan som hon gjorde upp förra gången, men det var inget att oroa sig för. Får se hur det ser ut när jag ska dit om ca 3 veckor igen.

Fick höra hjärtljuden också, såå mysigt! 146 slag i minuten denna gång och han låg med huvudet neråt, men han snurrar ju runt som en galning under dagen, men jag tror att han oftast har huvudet just neråt för sparkarna tar oftast mot revbenen på höger sida. Så vi får se när han väljer att fixera sig i mitt lilla bäcken :)

Berättade att jag hade en del sammandragningar och hon bad mig lämna in ett urinprov för odling så nu håller vi tummarna att det inte är något.

Våra inköp

image

Igår åkte vi till Barkarby med svärmor mest för att kolla lite, det var inget speciellt vi tänkt handla. Väl inne på Lek mer kollar vi på babyskydd, vi hade bestämt oss för en Maxi Cosi innan eftersom det skulle vara smidigt att klicka fast den på Joolz vagnen vi ville ha. Så vi pratar med en försäljare och bestämmer oss för en modell och hon nämner att det är bäst att passa på då de har 15% rabatt fram tom den dagen på ALLT. Så vi frågar om de har Joolz vagnen hemma i mörkblå och hon kollar på lagret och japp det hade de. Så vi plockade på oss en del till slut och tjänade ca 2000 kr på att spontana in dit just den dagen, sånt gillas :) Så nu har vi bockat av en hel del:

Vagn (Joolz Day Earth, parrot blue)

Skötväska (Skip hop)

Åkpåse (Joolz)

Adapter till babyskydd

Shoppingpåse till vagnen (Joolz)

Babyskydd (Maxi Cosi)

En badcape (Färg och form)

Skötbädd (Färg och form)

 

 

 

Magen vecka 29

image

Ny vecka, ny månad och ny trimester sedan sist. Jag är nu i sista trimestern och sjunde månaden så nu känns det som att det närmar sig lite mer, 83 dagar kvar så det rusar på.

Han är nu ca 40 cm lång och väger runt 1,2 kg och det börjar kännas. Förut har sparkarna bara varit mysiga, men nu börjar de bli obehagliga ibland. Speciellt när han sparkar neråt så det ilar till i underlivet och uppåt mot revbenen. Jag är ändå tacksam om att han visar livstecken så ofta som han gör så jag kan inte klaga allt för mycket. Magen känns tung, jobbigt att vända mig i sängen tex och den är även rätt tung när jag står och går även om det inte är så många kilon den väger, jag kan knappt föreställa mig hur det kommer vara om 12 veckor när han är färdigbakad eller om 14 veckor om jag gått över tiden!

Halsbrännan visar sig varje eftermiddag, men går över med Galieve och oftast känner jag inget mer på resten av dagen efter det så det är ju helt hanterbart. Ont i ryggen har jag väl nästan dagligen men inte så farligt. Jag är noga som vanligt med att inte böja mig ner i onödan eller lyfta tungt och jag undviker även promenader.

Att boa

taget från Pinterest

Det verkar som om alla gravida har något sorts behov av att boa. Så även jag vilket är lite problematiskt med tanke på att vi ska flytta 15 dagar innan BF… Lägg till att jag vill planera allt pga stort kontrollbehov så blir det lite svårt. Just nu lever jag för mina Google drivedokument med checklistor och budgets och inköpslistor. Det är liksom så långt jag kommer i boandet. Nuvarande lägenhet bryr jag mig inte så mycket om längre, vi har liksom flyttkartonger kvar framme sedan fotograferingen i juli…

Men så fort vi får tillträde vill jag (men det blir ju såklart P som får göra allt pga min höggravidighet) flytta in allt och packa upp och köpa saker som vi saknar (i nuläget typ allt) så att jag sedan får gå loss och boa in mig ordentligt. Jag ser så mycket framemot att i adventstider få fixa vårt hem och framförallt bebisrummet och tvätta bebiskläder i takt med julmusiken. Det kommer att vara en helt magisk känsla.

Den aktiva bebisen

Det märks verkligen att bebisen utvecklas i rask takt. Han är nu ca 39 cm och väger drygt 1 kg = SOM ETT MJÖLKPAKET! Shit jag tycker inte det var länge sedan vi var på vårt första ultraljud och han bara var 2 cm och vägde typ 5 gram. Så det är klart att det märks när han rör sig numera. Jag känner honom många gånger om dagen och ibland känns det som om han aldrig sover, han är både en kvälls och morgonmänniska vilket inte bådar gott efter förlossningen haha. Men jag älskar fortfarande när han rör sig, finns inget mysigare än när han sparkar, buffar, fladdrar och gör volter i magen. Ligger alltid med tröjan uppdragen i soffan bara så att jag ska kunna se honom böka omkring där.

Filmade precis det här!

Magen vecka 28

image

Enligt min 1177 app som jag litar mest på så är lillkillen ca 39 cm och väger drygt 1 kg och jag är numera i tredje och sista trimestern! Absolut en viktig milstolpe, känns sjukt att jag redan avverkat 2/3 av hela graviditeten. Magen har växt lite grann och den känns stenhård, absolut en preggomage nu :)

Det börjar dock kännas att vi går in i slutspurten nu även om jag vet att det är mycket kvar. Jag börjar känna mig tyngre nu även om jag bara gått upp 6-7 kg, antar att det är för att all vikt ligger väldigt centrerat på ställen där det normalt inte brukar väga så mycket. Krämporna är de vanliga annars, halsbränna ibland (bättre denna vecka dock), ryggont (även det har blivit bättre) och håll om jag går för fort. Sammandragningarna är obehagliga men gör inte ont och de känns mest på kvällarna tycker jag.

Han blir mer och mer aktiv för varje dag och sparkarna känns väldigt mycket nu och det känns som om han aldrig sover. Igår när jag satt fick han till en på revbenen vilket var jäkligt obehagligt.

Förlossningspepp

Idag är det tre månader och 91 dagar kvar till BF, ibland känns det så långt borta och ibland känns det väldigt nära. Tänker jag tillbaka tre månader så känns det som nyss och varje vecka springer verkligen förbi så förlossningen närmar sig verkligen med stormsteg. Som jag skrev igår så håller jag på som bäst att förbereda mig inför vad som komma skall och jag känner mig så taggad inför förlossningen och inte ett dugg rädd. Jag fungerar alltid likadant innan stora events; tal i skolan, uppkörning och vigseln för att bara ta några exempel, jag är aldrig nervös innan och sen precis det är dags så slår nervositeten till med full kraft och jag blir jättenervös och illamående för att det sedan ska släppa så fort saken händer. Jag tror att det kommer bli samma sak nu, när värkarna väl sätter igång kanske jag får panik men jag tror att det kommer att släppa.

Självklart kan jag inte veta hur det känns att genomgå en förlossningen eftersom det aldrig hänt mig tidigare. Därför väljer jag att se det positiva i det hela och längta fram till den dagen då det stora kraftprovet ska genomföras. Eftersom jag inte vet så känns det onödigt att oroa mig i förskott, jag får ta det då i så fall. Jag är helt övertygad om att föda barn kommer vara det häftigaste jag någonsin kommer att genomgå så jag längtar halvt ihjäl mig efter att få prova på det nu. Och tänk, när det är över har vi vår bebis hos oss!!!

Förberedelser

image

Jag är en person som gillar att förbereda mig, jag hatar verkligen att vara oförberedd. Innan jag blev gravid läste jag väldigt mycket om hur man ska förbereda sig inför en graviditet och jag läste om hur det var att vara gravid och hur man bäst blir det. Under hela graviditeten har jag sen läst och sett många dokumentärer för att förbereda mig inför de kommande nio månaderna.

Nu 27 veckor in känner jag mig ganska klar med graviditeten, finns liksom inte så mycket nytt som händer. Fokuset har helt gått övergå till förlossningen och till viss del inför bebisen. Jag läser just nu ”Att föda” av förlossningsgurun Gudrun Abascal och har sett igenom alla ”En unge i minuten” på TV4 Premium och suger i mig alla förlossningshistorier jag kommer över på nätet. Såg även ”The business of being born” förra veckan som är sjukt peppande.

Nästa projekt blir helt klart att förbereda mig inför själva bebisen, vilket känns helt överväldigande och jag känner lite smått panik att jag inte vet någonting alls om hur man tar hand om en bebis. Det enda som hjälper är att tänka på att betydligt dummare människor än mig har gjort det tidigare :)

Den stora tröttheten

Nu är den här igen, den stora tröttheten. Till skillnad från i början av graviditeten är den inte hormonell utan enbart pga för lite sömn. Sov dåligt hela förra veckan och hela den här helgen. Jag har väldigt svårt att somna eftersom lillkillen är lika kvällspigg som sin pappa och inte uppskattar när mamman ligger i framstupa sidoläge vilket är den absolut skönaste sovställningen. Det sparkas och buffas och det enda han gillar är att jag ligger på sidan och lite mer mot rygghållet med en kudde mellan benen för att balansera upp det hela. Det hela är inte speciellt skönt när man sovit på ett annat sätta hela sitt liv. Lägg sen till att jag vaknar varje gång han sparkar och varje gång jag vänder mig för att flytta med kudden…

Vet inte hur jag ska komma runt det här eller om det bara är att acceptera att det är såhär det kommer vara fram till och med förlossningen (för efter den kommer jag ju få sova så mycket som jag vill…). Var hemma från jobbet i fredags och idag för att jag inte orkar gå dit samt känner mig risig i hela kroppen och har ont i huvud och hals.

På tal om sparkar så filmade jag hur det ser ut för någon vecka sedan, nu är det dock ännu större rörelser, han blir verkligen starkare för varje dag :)

Sendraget från helvetet

Vaknade strax efter kl 2 inatt av att det drog på sidan av vaden. Har fått sendrag många gånger i mitt liv och oftare under graviditeten. Det går dock inte att jämföra med smärtan som jag kände inatt dock. Vanligtvis brukar det ju sitta bak på vaden, men det här var på sidan och det var helt omöjligt att försöka stretcha bort det som man vanligtvis gör. Efter ett tag haltade jag upp och letade efter vetekudden, men när den väl hittades så hade det gått över av att jag gick omkring troligtvis. Låg sedan vaken i över en timme helt klarvaken så gissa om jag är trött idag…

Så nu är planen att magnesiumladda järnet, ska köpa hem massa frön, nötter och banan och även äta fullkornsbröd och råris. Vi får se om det hjälper.