TUL v 37

Allt såg bra ut på mitt fjärde TUL (sjunde UL) i denna graviditet vilket är skönt såklart även om jag inte var nervös innan egentligen. Han väger 2947 g enligt uppskattningen och det placerar honom 5% över mittenkurvan, ner från 12 och 10% som jag haft tidigare, helt normal med andra ord. Han har det bara extremt trångt därinne stackarn och det märks ju på buffarna. 

Ultraljud och läkarbesök v 33

Var på mitt 3e TUL idag och läkarbesök på KS. Allt såg bra ut på ultraljudet, han följer sin kurva och vägde idag 2,2 kg, 8% över medel. Så sjukt att han beräknas vara stor när M är så liten. Har iofs för mig att M var över medel på TUL och han har alltid legat på en kurva under mitten sen han föddes. Han låg med huvudet neråt som sist och det hade jag ju på känn, ska bli spännande att se hur rörlig/ruckbar han är på fredag hos barnmorskan (tvivlar att han kan fixera sig så tidigt i en omföderskas sladdriga bäcken haha). 

Läkarbesöket var ju lika onödigt som vanligt och slöseri på 45 min väntan, men vi konstaterade att jag inte behöver komma tillbaka, yey! 

Spec.mvc + notch ultraljud v 25

Igår var jag iväg till specialistmödravården på KS för andra gången. Min läkare hade dock missat att boka in ultraljudet innan jag träffade henne så direkt jag kom in så panikringde hon och fick en återbudstid två timmar senare. Så vi pratade mest igenom läget och lite om min förra förlossning. Hon frågade varför förlossningen startat för tidigt, något som jag inte hade någon aning om. När jag sa att vattnet gick bara så sa hon att vanligaste anledningen är att vattnet går pga en infektion, möjligtvis GBS. Hon skickade med ett provrör att kissa i och ta med till mvc nästa vecka för odling. Känns bra att de har lite extra bevakning på mig då jag denna graviditet känt på mig och varit väldigt orolig för en allt för tidig förlossning. Jag är inställd på att han kan komma från början av juli, men jag är rädd att han ska födas betydligt tidigare än så. Självklart kan han till och med komma i mitten av augusti, men jag tror inte det.

Hennes läkarstudent fick ta blodtrycket och det visade sig ligga på 105/75, lite lågt och det förklarar ju min yrsel. Hon trodde att det var pga att jag var smal + graviditeten då. Bättre än för högt! Tog sen en promenad runt området men fick så mycket håll att jag istället satte mig i solen och njöt av min ensamhet i väntan på ultraljudet.

Ultraljudet gick bra, fick se bebisen lite grann som var väldigt aktiv, men fokus låg på att kolla mängden fostervatten, flödet i mina kärl + navelsträngen och så göra en tillväxtbedömingen. Allt såg jättebra ut, han väger ca 709 g och det placerar honom mitt på kurvan. Så glad att allt såg bra ut :) Nästa besök blir den 11 maj.

It’s a…

  … boy! Allt såg tipptopp ut men allt jag väntade på var att få reda på könet. Så fort hon rotade omkring därnere så såg jag, och hon frågade även om vi såg för det var så tydligt. Jag blev otroligt besviken och skamsen över min besvikelse och känner väl fortfarande så om jag ska vara helt ärlig. Jag är jätteglad över att barnet såg så bra och friskt ut och ser så mycket framemot att träffa honom. Men jag hade verkligen hoppats på en dotter… Dock tror jag att M och han kommer att ha det jättekul ihop då det kommer skilja 19/20 månader mellan dem, nästan pseudotvillingar. Nu blir det nog en trea om något år om jag får välja :)

Ultraljud idag!

  Tänk imorgon fm är det äntligen dags för rutinultraljudet! Så skönt att det är vårt tredje och inte första för då hade jag nog varit mer nervös. Nu är jag inte alls nervös, bara nyfiken på könet. Hoppas hoppas bebisen vill visa upp sig :) 

Bilden är från juni 2014 när vi fick reda på att vi skulle få en son, sån lycka. Jag var dock så säker på att det var en kille så jag blev inte alls överraskad, får se om jag har rätt även denna gång. Jag tror och hoppas på en tjej, men är det en kille så vore det kul också. Så länge hen är frisk så spelar det ju inte sån stor roll tycker jag. 

KUB 

  Äntligen! Var så när nervös igår men idag gick dagen på som vanligt och jag hann inte vara så nervös, hade en bra känsla dessutom. Mötte P och svärmor utanför Mama mia Karlavägen och lämnade över M. Sen hann vi väl vänta i typ 10 min innan det blev vår tur. Fick lägga mig och flasha magen på en gång och där blev väntan olidlig nästan. Sen satte hon dopplern mot magen och vi såg nästan på en gång att den mådde bra och rörde på sig och var betydligt större än sist. 

Det var så himla skönt och häftigt att se hur hen viftade på sina små armar och ben! Så mycket kärlek. Allt såg bra ut och moderkakan var i bakvägg denna gång (sist framvägg) så borde inte känna sparkar senare än sist iaf! Kanske det förklarar varför jag kan ha mina vanliga jeans fortfarande? Sist hatade jag när något tryckte över livmodern. 

Risken bedömdes iaf till 1:3265 typ, kommer inte ihåg exakt siffra, men det kändes bra även om jag helst velat ha bästa möjliga såklart. Nytt datum är 31/7, tjänade en dag woho! Anywho nu kan man slappna av och bara vänta på sparkarna. Nu är det mer officiellt dessutom, berättade för pappa, mina bröder och farmor efteråt, ingen var förvånad överhuvudtaget haha trots att det bara blir 20 mån mellan dem. 

Tankar inför kub 

Idag är det då äntligen dags för kub, något jag längtat efter i över två månader. För mig var det självklart att göra kub både denna och förra gången. Varför? För att se att allt ser bra ut efter magiska vecka 13 gränsen, antalet kromosomer är sekundärt, ärligt talat tänker jag inte så mycket på det. Om mini har 47 kromosomer men ser bra ut i övrigt så förändrar det inget för oss. Är det så att vi får dåliga odds så gör vi inget fostervattenprov, men fördelen är ju att vi kan förbereda oss och läsa på lite. 
Ultraljudet är kl 14 och nu vill jag bara snabbspola fram tiden! Hatar väntan…

Ultraljud v 8

  

 Den 27 dec var det efter en olidligt lång väntan äntligen dags för första ultraljudet. På morgonen efter en googling slog det mig att mama mia inte alls har öppet söndagar, hade de sagt fel på telefon? Nu började jag noja över att vi inte alls skulle få något besked den dagen, men vi åkte in hela lilla familjen ändå. Vi hade fått en tid 9.30 men var där redan 9 och blev insläppta på en gång som tur var, det var öppet! Sen började den fruktansvärda väntan i väntrummet fram tills kl 10, de hade visst haft datastrul med paret innan oss… 

Till sist kom vi in och jag fick lägga mig på britsen och M och P satt bredvid mig. Jag berättade om blödningarna och att jag var inställd på det värsta. Sen satte hon grejen mot magen och där såg man en livmoder med en relativt stor böna i och hoppet tändes, den borde ha varit mindre om den varit död. Sen säger hon att hon ser hjärtslag! Sen glädjen går inte att beskriva tror jag! Hon mäter och daterar den till v 8+5 på dagen och att det är ett väldigt bra tecken på att den mår bra därinne 💕 

Efter det släppte all oro och nu vågar jag tro på riktigt att jag är gravid och att det nog kommer gå bra. Daga att ringa mvc och boka tid för inskrivning och kub! Shit kub är om bara 3 v!

Tillväxtultraljud

I förmiddags var det äntligen dags för TUL. Vi hade tagit semester så det var riktigt skönt med lite sovmorgon och mysfrukost innan. Väl på KS fick vi komma in tidigare, väldigt skönt. En gullig ultraljudstekniker tog emot oss och det här var nog första ultraljudet som jag inte höll andan i väntan på att se hjärtslagen.

Han såg ut att må bra därinne och man såg tydligt både pung och en liten snopp, skönt att få könet bekräftat igen. Hon mätte upp huvudet, lårbenet och magen och uppskattade vikten till 2,3 kg! Helt exakt normal! Såå skönt! En riktig medelbebis som vi väntar. Min chef sa dock att vikten kan diffa 600 gram uppåt och neråt, men jag tror nog att det blir en normalstor bebis som kommer ut sen.

Tillväxtultraljud imorgon

Så var det då äntligen dags för ett TUL imorgon på KS. Jag är självklart lite nervös, men samtidigt ganska lugn med tanke på att magen nu växt en del och han känns stark och rörelserna tyder på att det är trångt därinne. Det ska dock bli jättekul att få se honom igen och se så att allt ser bra ut och få en beräknad vikt (och längd?). P tror på 2,2 och jag på 2,1 så vi får väl se :)

IMG_2218.JPG